Hyggesfritt – framtidens skogsbruk?

Lars-Göran och Agneta Söderberg är kunder hos Länsförsäkringar Jämtland och de bor på Rödön. Där driver de ett lantbruk med en dikobesättning, spannmåls- och ensilageproduktion och ett skogsbruk på ungefär 175 hektar. De senaste åren har de alltmer börjat intressera sig för, och tillämpa, hållbart skogsbruk.

Hyggesfritt – framtidens skogsbruk?

- Upprinnelsen var att vi under några år drabbades hårt av älgbetesskador och sorkskador, så vi kände att vi ville titta på alternativa metoder att bruka skogen för att minska den typen av skador, berättar Lars-Göran.

Blädning bidrar till den biologiska mångfalden

Den metod de valde att pröva var blädning. Skog som avverkas med blädning bidrar till den biologiska mångfalden och är bra för både djur och växter, samtidigt som risken för olika typer av skador minskar. En skog som avverkats med blädning är inte lika begärlig för varken sork eller älg eftersom det inte är en monokultur, som ett hygge.

Minskade skador och inga kostnader för föryngring

Ett riktmärke vid blädning är att man tar ut ungefär 30 procent av skogen på en viss yta. Kostnaden för uttaget är högre än vid vanligt skogsbruk, eftersom det fortfarande är en stor maskin som ska in i skogen för att ta ut träd. Eftersom man gör en väg med stickvägar påverkar framkomligheten vilka träd som plockas ut. Men metoden innebär å andra sidan att det inte är några kostnader för föryngring eftersom blädning är en självföryngrande avverkningsmetod.

- Vi slipper sätta plant och den biologiska mångfalden ökar. Skogen blir också stormsäkrare eftersom de träd som finns kvar får växa till sig och står stadigare. Dessutom sparar man ofta lite mer skog i kanterna som vindskydd, utifrån den förhärskande vindriktningen. Vi ser bara plus med att använda metoden, säger Lars-Göran.

Kan blädningstekniken användas i vilken skog som helst?

- Det är svårt att bedriva hyggesfritt skogsbruk om man har en halvgammal skog som behöver gallras, eftersom den ofta inte är tillräckligt skiktad. De som står inför slutavverkning kan överväga metoden om det är bra produktionsförutsättningar. Man kan börja försiktigt och gå in längs samma stickvägar igen efter 10-20 år för att ta ut mer, berättar Lars-Göran.

Lars-Göran och Agneta får god hjälp av Skogsstyrelsens konsulenter, men de är i grunden självlärda – de har lyssnat på andra, läst på och intresserat sig för sin skog. Och de rekommenderar verkligen andra att tänka framtid och hållbarhet. Att bruka skogen hållbart är viktigare för Lars-Göran och Agneta än att maximera uttaget. Det blir dessutom en vacker skogsmiljö som ger njutning för många människor.

Om hyggesfritt skogsbruk

Skogsskötselsystem är ett nyare ord för det som tidigare kallades skogsbrukssätt, dvs. hur skogen vårdas, skördas och ersätts med ny skog. Idag skiljer man på trakthyggesbruk (det vi förknippar med kalhyggen) och hyggesfritt skogsbruk. Hyggesfritt skogsbruk innebär skogsbruk utan kalhyggen. Olika former av skogsbruk ryms i begreppet och hyggesfritt skogsbruk kan tillämpas i skiktade skogar, dvs. där träden är olika höga och olika gamla. Där växer större träd sida vid sida med mindre träd som väntar på sin tur att ta över. De små träden är ofta gamla träd som stått och stampat under lång tid.

Om blädning

Mogna träd tas successivt ut efter vissa principer. Blädning, som är en av metoderna inom hyggesfritt skogsbruk, innebär att man har kvar ett fullskiktat bestånd efter avverkning. All avverkning sker som gallring och skogsbeståndet ser ungefär likadant ut hela tiden. I Sverige räknar Riksskogstaxeringen med att det finns ungefär 1 miljon hektar som uppfyller villkoren för att kunna blädas. Det mesta finns i Norrlands inland. Läs mer på skogskunskap.se.

Läs mer hyggesfritt skogsbruk på Skogsstyrelsens webbplats

Lars-Göran Söderberg, Rödön, Jämtland

"Vi slipper sätta plant och den biologiska mångfalden ökar. Skogen blir också stormsäkrare eftersom de träd som finns kvar får växa till sig och står stadigare."

Lars-Göran Söderberg, Rödön, Jämtland