Eget remissyttrande: Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård (Fi2017/03709/S1)

1.1.1 Fungerande stöd i det förebyggande hälsoarbetet bör främjas, inte motarbetas

Som Svensk Försäkring skriver i sitt yttrande så fyller sjukvårdsförsäkringen en viktig roll som arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärd. En stor del av de företag som köpt sjukvårdsförsäkring för sina anställda hos Länsförsäkringar är fåmansföretag. För dessa är sjukvårdsförsäkringen ett sätt att minska sårbarheten vid eventuell sjukdom eller skada hos de anställda. Det är också avgörande för de här företagen att medarbetarna är friska och mår bra, då sjukskrivningar får stora konsekvenser för både lönsamhet och leveransförmåga. En förmånsbeskattning kan få till följd att många som i dag har en sjukvårdsförsäkring prioriterar bort den. Ett införande skulle således försvåra för arbetsgivare att ta sitt arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.
Många företag väljer att köpa sjukvårdsförsäkring för sig och sina anställda för att säkerställa att de kan ta sitt ansvar för arbetsmiljöarbetet. Det gäller såväl främjande av hälsa och snabb tillgång till specialistvård och förebyggande av ohälsa, som att säkerställa en rehabiliterings- och arbetsanpassningsverksamhet.
I regeringens promemoria framgår att vård som finansieras av sjukvårdsförsäkringen uppgick till cirka 2,4 miljarder kronor år 2016. Det är en rimlig bedömning att den offentligfinansierade vården avlastas genom att en del vård som annars skulle gå via den offentliga vården istället tas om hand hos privata vårdgivare via sjukvårdsförsäkringen. Vi behöver främja dylika fungerande stöd i det förebyggande hälsoarbetet, inte motverka.
Sjukvårdsförsäkringen är i stora delar en hälso- och rehabiliteringsförsäkring. Den spelar en viktig roll för arbetsgivare när det kommer till att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro. Den ger även vid behov effektiv hjälp och stöd för att tillvarata medarbetarens arbetsförmåga och underlättar vägen tillbaka till arbetslivet. Försäkringen ger stöd och hjälp oavsett om ohälsan är arbetsrelaterad eller inte.
En förmånsbeskattning skulle innebära färre försäkrade och därmed försvåra för arbetsgivare att minska risken för ohälsa, nedsatt arbetsförmåga och sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Av rapporten Hur använder företag arbetsmiljö- och hälsotjänster för att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa? som LO, PTK och Svenskt Näringsliv tagit fram gemensamt, framgår av resultatet att det finns en bred samsyn och upplevelse av att sjukvårdsförsäkring ger positiv effekt och gör nytta.

1.1.2 Sjukvårdsförsäkringen innehas av kunder i en mängd olika branscher och med olika inkomst

Arbetsgivare har ett långtgående ansvar för att främja en god arbetsmiljö ur ett fysiskt, organisatoriskt och socialt perspektiv, däribland ett ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering. Länsförsäkringars sjukvårdsförsäkring är ett stöd i detta arbete och minskar risken för ohälsa och långa sjukskrivningar med hjälp av förebyggande hälsoinsatser och tidiga insatser vid skada eller sjukskrivning. Det sker dels genom att såväl den försäkrade som försäkringstagaren (arbetsgivaren) får tillgång till ett antal förebyggande hälsotjänster med uppföljning och personligt samtalsstöd, dels genom en effektiv och koordinerad personanpassad rehabilitering vid sjukskrivning eller risk för långtidssjukskrivning. 

För många företag, framför allt fåmansföretag, är det avgörande för verksamheten att personalen är i tjänst. Snabb tillgång till planerad specialistvård är därför en värdefull del av sjukvårdsförsäkringen. Behandlingar och operationer inom rörelseapparaten är vanligast, såsom besök hos fysioterapeut och psykolog samt operationer av knä, höft och axel. För Länsförsäkringar är kvalitet och bemötande av högsta prioritet och vi arbetar med oberoende medicinsk granskning i den vårdande delen och nöjdkundmätningar för att säkerställa kvalitet och ett gott bemötande och service. Vi ser även att möjligheten till e-vård inom ramen för försäkringen uppskattas allt mer, inte minst i glesbygd. En del föredrar att få hjälp av till exempel en psykolog via telefon- eller skypekontakt framför att åka in till en vårdinrättning.

Länsförsäkringar är ett lokalt försäkringsbolag med tillgänglighet i hela landet. Det gäller även sjukvårdsförsäkringen. Våra drygt 120 000 sjukvårdsförsäkrade finns runt om i landet och i många olika branscher. Cirka 50 procent av antalet försäkrade är anställda inom byggindustri, handel och serviceverkstäder för motorfordon, tillverkningsindustri samt inom jordbruk, skogsbruk och fiske.

Det är således inte tal om att försäkringen bara är ett stöd förunnat höginkomsttagare utan även låg- och medelinkomsttagare har försäkringen. De återfinns även inom många olika yrkesgrupper, åldrar och olika delar av landet. Statistik från Svensk Försäkrings senaste rapport Sjukvårdsförsäkring – Varför och för vem? visar att mer än hälften av det totala antalet sjukvårdsförsäkrade räknas till gruppen låg- eller medelinkomsttagare, dvs. de har en inkomst under den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (knappt 36 000 kr/mån).

Ett införande av en förmånsskatt på arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring riskerar att försvåra för en stor del av dagens försäkringskollektiv, och då kanske. främst för personer med en inkomst under den nedre skiktgränsen för statlig skatt, att inneha en sjukvårdsförsäkring. Då riskerar försäkringen att bli mer utav en försäkringsprodukt för höginkomsttagare och det torde väl knappast vara regeringens intention.

Av de företag som har tecknat sjukvårdsförsäkring hos Länsförsäkringar för sina anställda har merparten, 90 procent färre än 10 anställda, och 2/3 av antalet försäkrade personer arbetar i ett företag med färre än 10 anställda. Många av företagen saknar en egen HR-verksamhet och för små företag upplevs företagshälsovård ofta vara en för stor kostnad att bära. Oavsett ett företags storlek så behövs ett arbetsmiljöarbete ur alla perspektiv och de flesta företag har behov av en oberoende expertresurs i detta arbete. Det är en förklaring till att många företag tecknat en sjukvårdsförsäkring för sina anställda.

1.1.3 Låt oss hjälpas åt att minska väntetiderna genom att utveckla, tillföra resurser och effektivisera hälso- och sjukvården

Länsförsäkringar står bakom en till stor del offentligt finansierad välfärd. Dock har Sverige i dag flera stora utmaningar med att kunna tillgodose människors behov av vård inom den offentligfinansierade hälso- och sjukvården. Några av dessa är väntetider, regionala skillnader och det höga antalet människor med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk ohälsa.

Socialförsäkringsminister och tillika hälso- och sjukvårdsminister Annika Strandhäll har vid ett antal tillfällen under året uttryckt sin oro över nivån på den psykiska ohälsan i vårt samhälle. Flera åtgärder har vidtagits för att vända utvecklingen och ministern menar att det är ett prioriterat arbete. Hon konstaterar också att vi har en primärvård som inte är riggad för att hantera ohälsan som den ser ut i dag och att det till exempel oftast inte finns särskilt mycket psykologer att tillgå i primärvården.

Myndigheten för vårdanalys visar i sin rapport Löftesfri garanti? – en uppföljning av den nationella vårdgarantin att allt fler människor väntar allt längre på vård. Det finns stora regionala skillnader både när det gäller tillgången till vård och hur länge man får vänta på vård. Det är inte okomplicerat för landstingen att prioritera utifrån de etiska principerna, och utmaningen växer med en åldrande befolkning, högre krav från medborgarna och en därtill ökande psykisk ohälsa.

Med tanke på de utmaningar – och möjligheter – som Svensk välfärd står inför i dag och i framtiden, anser vi att mer fokus behöver läggas på breda och konstruktiva lösningsdiskussioner om hur vi kan förhindra att människor mår dåligt och blir sjukskrivna här och nu. Det togs ett riksdagsbeslut om Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård i våras (170531) i vilket framgår att privata sjukvårdsförsäkringar inte står i strid med Hälso- och sjukvårdslagens principer, som bland annat säger att vårdbehovet ska styra. Att söka förhindra kompletterande lösningar som tillför resurser till vården totalt och som inte försämrar för någon, anser vi vara fel väg för ett framgångsrikt välfärdsarbete.

Regeringen tog initiativ i form av Samling för friska arbetsplatser. För att få bukt med de skenande sjuktalen och minska sjukfrånvaron ska det hållas regelbundna träffar hållas med arbetsmarknadens parter och centrala aktörer på välfärdsområdet. Det finns en ambition att hitta vägar till en bättre och effektivare rehabiliteringskedja och även att börja fokusera med på förebyggande insatser. Dessutom ligger i Budgetpropositionen för 2018, som beslutas i december, ett lagförslag om skärpta krav på arbetsgivare att säkerställa en rehabiliterings- och arbetsanpassningsplan inom 30 dagar räknat från en medarbetares första sjukdag (om det finns risk för sjukfrånvaro 60 dagar eller längre). Det ter sig med dessa utgångspunkter som ett ogenomtänkt förslag med en förmånsskatt som gör allt annat än hjälpa arbetsgivare att ta sitt ansvar och att främja friskare arbetsplatser och snabbare återgång i arbete.

Försäkringsbranschens ambition är att komplettera det offentligfinansierade systemet där det inte räcker till, genom att erbjuda fungerande och effektiva lösningar för hälso- och sjukvård. Många av dagens sjukvårdsförsäkringar innehåller både snabb tillgång till planerad specialistvård samt förebyggande och rehabiliterande insatser. Genom att stödja arbetsgivare och förebygga ohälsa hos individer kan försäkringsbranschen bidra till hälsosamma arbetsplatser. Med tanke på att endast några få procent av statens finanser i dag läggs på proaktiva och hälsofrämjande insatser, ser vi att försäkringsbranschen har en viktig roll att fylla på området.

Jan Fock
Caesar Åfors
Johan Agerman
Styrelsen för länsförsäkringsbolagens förening