Med forskning från det ansedda Cornelluniversitetet i ryggen redesignade sökmotorföretaget sina arbetsplatser, kafeterior och lunchrestauranger för att knuffa medarbetarna i rätt riktning. Man plockade inte bort det kolesterolstinna fikasnasket, man bara flyttade på det. Och gav de nyttigare alternativen en mer framskjuten plats.

Subtil manipulation

Det har gett resultat. Från att de anställda gick upp i vikt med ett halvt kilo fett om året lyckades företaget på bara en månad öka deras grönsakskonsumtion med två tredjedelar.
Och detta endast genom att erbjuda valfrihet – om än med hjälp av subtil manipulation.

Enligt David Just, professor i beteendespsykologi på Cornelluniversitetet, är just detta hemligheten bakom framgången.
– En färsk studie visar vad som händer om man moraliserar på en arbetsplats. Särskilt yngre medarbetare blir rebeller när de blir tillsagda vad de ska göra och blir ännu mer angelägna om att äta den förbjudna chokladkakan eller sträcker sig extra långt efter sina potatischips, säger David Just.

Han har själv inrett sitt hem enligt ”Googlemodellen”, men varnar för att låta det gå för långt.
– Jag har implementerat flera av dessa principer hemma, men jag är inte religiös kring det. Och man ska inte tro att det är en patentlösning på överviktsproblem. Men våra matvanor spelar roll. I min forskning tittar jag mycket på varför människor fattar irrationella beslut. Beslut vi fattar kring mat är så många hela tiden att det blir svårt att hålla sig till den kostplan man tänkt sig.

Så här kan du lära dig av Googles förändringar när du möblerar ditt eget kök:

1. VÄND PÅ ORDNINGEN
   Google har placerat frukt och grönt i början på matbuffén i sina matkantiner. Fikabuffén ligger numera fem meter bort från kaffeautomaterna. De extra stegen den hugade nu behöver ta reducerade fikasuget med 23 procent för män och 17 procent för kvinnor.
   
   Hemma hos dig: Hjärnan har en autopilot med egna tumregler, som man kan hacka, menar professor David Just. Ställer man fram en bönsallad så att det blir det första vi ser ökar sannolikheten att vi äter upp den. I en lunchrestaurang tänker vi att det mest synliga är det mest populära. Hemma är det ingen dum idé att ställa fram fruktskålen på bordet och ställa in sockrade flingor i skåpet. Det mest onyttiga ska man ha på hyllorna högst upp eller längst ned.
   
   Designa, om möjligt, ditt hem så att du slipper gå genom köket för att ta dig från punkt A till B. 
   
   
2. FÖRPORTIONERA
   Google minskade storleken på personalrestaurangernas tallrikar, vilket reducerade portionerna.
   
   Hemma hos dig: Forskningen vad gäller storleken på tallrikar är inte entydig, medger David Just. När man lastar på en bricka i lunchkön verkar det fungera, men inte nödvändigtvis i andra miljöer. Däremot tycker David Just att man ska förportionera sin mat.
   
   – Färdigställ dina portioner innan maten når bordet. Ställ inte hela stora grytan på matbordet. Och mat som lämnar tydliga spår efter sig på tallriken hjälper oss att hålla räkningen. Om jag till exempel äter räkor påminner skalen om hur många jag har ätit. Om jag käkar kycklingvingar utgör benen ett slags transparens. Det kommer inte naturligt för oss att räkna volymen på mat och uppmärksamheten är ofta riktad åt ett annat håll; mot middagssällskapet.
3. BYT UT LÄSK MOT VATTEN
   På Google har man ställt fram behållare med kylt ”Spavatten” överallt. Läsken finns kvar, men på mer undanskymda platser och på längre avstånd från arbetsstationerna.
   
   Hemma hos dig: Ta ut läsken från kylen och ställ in kannor med vatten. Smaksätt med citron eller lime. Flytta ner läskförrådet till källaren eller ställ in den i ett skåp om du bor i lägenhet. Är läsken inte kyld är steget längre till att välja den före det iskalla vattnet. Ersätt inte vanlig läsk med kalorisnåla varianter. Då dricker du sannolikt mer, enligt forskningen.
   
   – När folk får en signal om att något är hälsosamt ger det dem ett okej på att äta eller dricka mer. Chips med lite fett innehåller oftast mer socker för att kompensera. Mat är multidimensionell, det är ett problem att bara fokusera på en dimension, säger David Just.
   
   Forskning pekar ju också mot att det finns en person som är ”kostcirkelns grindvakt” i varje hem. Den avgör merparten av de andra familjemedlemmarnas matvanor. Är inte det bästa sättet att redesigna sin diet egentligen att byta ut grindvakten mot någon som äter ”smalt”?
   
   – Ja, det finns många bevis som talar för att de flesta hem har en sådan. Men går det att byta ut den personen? Min gissning är att det måste vara ett gemensamt beslut. Grindvakten måste själv gå med på bytet. Men jag misstänker att det skulle kunna få en dramatisk effekt. Det är är svårt att bara byta. Det skulle förmodligen kunna leda till en hel del skilsmässor om alla försökte, säger David Just.