Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?

Är vi olyckliga varelser i ett paradis? Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska institutet tror inte att vi mår sämre än vi gjort förr trots att sjukskrivningarna ökar och fler säger sig mer stressade i sin vardag.

Christian Rück, Professor i psykiatri

 

Är vi olyckliga i paradiset?

– Mitt svar på det är ju nej. Jag tror att det skulle kunna vara så att vi egentligen mår bättre än förr men att vi blivit mycket bättre på att beskriva på vilket sätt vi mår dåligt. Sättet vi pratar på påverkar hur vi upplever hur vi mår. Om man ställer frågor som ‘har du ångest’ eller ‘känner du nedstämdhet’ så är det större sannolikhet att negativa upplevelser beskrivs med de orden, säger Christian Rück.

Titeln på Christian Rücks bok, “Olyckliga i paradiset”, indikerar att vi kanske borde må bättre än vad vi själva tycker att vi gör. De senaste hundra åren har politiska reformer gjorts för att öka vår livskvalitet. Vi har bland annat fått kortare arbetsdagar, lång föräldraledighet och lagstadgad semester. Trots det verkar vi inte må bättre. Christian tror att det är en av samhällets stora utmaningar i framtiden.

– Jag tänker att det finns en tilltagande diskrepans mellan livets förutsättningar och hur vi upplever livet. Förutsättningarna för vårt liv är dramatiskt bättre än tidigare, det är svårt att bestrida. Det svåra är att vi får det mycket bättre men vi upplever inte det. Vad är det samhället ska göra om vi inte har en bättre mental hälsa efter 100 års utveckling för vår allmänna hälsa. Jag tror inte att det finns en supersatsning som löser alla problem och det är en insikt i sig.

Vi verkar inte må sämre än förr

Christian Rück tror inte att vi mår sämre än förr, trots att vi kanske uppger att vi gör det, utan snarare att vi tycks må helt okej.

Han hänvisar i sin bok till statistik från Statistiska centralbyrån som visar att sex av tio svenskar säger att man jobbar under tidspress eller att arbetet är jäktigt. En andel som inte ökat sedan 1986, då man började ställa frågan. Statistiken visar också att svenska patienter uppger sig må 84 av 100, trots att de flesta tillfrågade är friska. Stressnivåer och det självskattade måendet har alltså under lång tid varit ungefär detsamma.

– Ja, vi är inte olyckliga i paradiset. Vi tycks, på det hela taget, må helt okej. Jag tror att vi ska lägga resurserna där de gör mest nytta. Fokusera på att hjälpa dem som har det sämst och svårast hellre än att hjälpa hela befolkningen från 84 till 86 av 100.

Utmattningssyndrom en svensk uppfinning

I boken berättar Christian att utmattningssyndrom är en svensk uppfinning som egentligen saknar vetenskapligt underlag för att få vara en diagnos. Han är noga med att påpeka att symtomen däremot existerar, men att vi kanske ska ta oss an problemet på ett annat sätt än man ofta gör idag.

– Symtomen existerar absolut, d.v.s. problemen som folk upplever. Diagnosen har däremot aldrig kvalitetssäkrat på det sätt som den borde gjorts, som man gör internationellt. Diagnosen finns bara i Sverige och det gör att vi vet väldigt lite om vad vi ska göra med folk som får den. Sen är frågan snarare hur vi gör en diagnos på dem och vad synen på diagnosen leder till för hjälp och behandling.

Det finns en ensidig berättelse av stress, om att det skulle leda till hjärnskador, och det är problematiskt. Inte bara ur ett intellektuellt perspektiv utan också för att människor som har utmattningssyndrom idag inte kan räkna med att få särskilt effektiv hjälp, säger Christian Rück.

Istället för att fokusera på att diagnostisera folk som drabbas av stress och utmattning med utmattningssyndrom så säger Christian att han tror på en annan inställning till problemen, något som påminner mer om hur man behandlar depression.

– För deprimerade säger man att aktivering är något positivt, du ska göra saker för då mår du bättre. Vid stress säger man däremot att arbetsbördan måste minska, att du måste ta bort saker för att må bättre. Det gör tyvärr att det ofta är väldigt svårt att komma tillbaka till jobbet, även om du upplevt att saker blivit lättare för stunden. Jag tycker att man ska identifiera saker som är positiva och försöka att medvetet exponera sig för stress.

Studier har visat att när man behandlat utmattningssyndrom mer likt depression har det varit väldigt framgångsrikt. Man har varit rappa med att ge folk hjälp, redan när man visat tecken på utmattningssyndrom, istället för att först vänta ut en långsam diagnosprocess och sen behandla, avslutar Christian Rück.

BILD Cristian Ruck