Inom det blomstrande forskningsfältet neurogastroenterologi försöker man kartlägga ett av kroppens minst utforskade områden – det nätverk av hundratals miljoner nervceller som omringar hela vår mag- och tarmkanal, ända från strupen och ner till ändtarmen. Det enteriska nervsystemet, som det heter på forskarspråk, är så avancerat att det av många kallas vår ”andra hjärna”. Länge trodde man att denna andra hjärnas enda jobb var att sköta den komplexa matsmältningen – kemiska och mekaniska processer som bryter ned det vi äter, absorberar näringsämnen och forslar bort avfall. Men på senare år har man insett att det är långt ifrån hela historien. Mycket tyder på att vår andra hjärna kan påverka vårt immunförsvar och vår psykiska hälsa, och spela en nyckelroll för vissa sjukdomar.

Sveriges främsta forskare

Ulrika Marklund är en av de få forskare i världen som studerar det enteriska nervsystemet, och den enda i Sverige som ägnar all sin forskning åt att försöka förstå det. I sitt laboratorium på Karolinska Institutet i Stockholm försöker hon och hennes forskarteam kartlägga mag- och tarmkanalens intrikata väv av olika sorters nervceller och hur dessa kommunicerar med varandra.
– Man har vetat i 100 år att det enteriska nervsystemet styr mag- och tarmkanalen. Men nu har man börjat förstå hur integrerat det är med resten av kroppen. På senare år har man till exempel upptäckt att många delar av immunförsvaret är beroende av det enteriska nervsystemet för att aktiveras, säger hon.

Toppen av ett isberg

Trots att denna ”andra hjärna”, såvitt man vet, inte kan producera några medvetna tankar finns det mycket som tyder på att mag- och tarmsystemet kan påverka oss både kognitivt och känslomässigt. Exempelvis finns uppskattningsvis 90 procent av kroppens serotonin i matsmältningskanalen. Och för ett par år sedan hittade kanadensiska forskare en tidigare okänd kommunikationsväg som gör att det enteriska nervsystemet kan skicka signaler till hjärnstammen genom den så kallade vagusnerven på bara 100 millisekunder. Kanske är det där med fjärilar i och klumpar i magen inte bara något vi säger?
– Vi vet att det finns direkta kopplingar mellan det enteriska nervsystemet och den nedre delen av hjärnan och ryggmärgen, men vi vet inte vad de säger till varandra. Det här är fortfarande väldigt outforskat, och jag tror att vi än så länge bara har funnit toppen av ett isberg, säger Ulrika Marklund.

Vad kan man hoppas på att forskningen så småningom kan bidra med till allmänheten?

– Man har till exempel förstått att det enteriska nervsystemet är drabbat i ett tidigt skede av Parkinsons sjukdom, och att sjukdomen kanske till och med uppstår i tarmen och senare sprids till hjärnan. Om man förstår hur det enteriska nervsystemet först drabbas och på något sätt kan diagnosticera det på ett tidigt stadium, kanske man kan förhindra spridningen till hjärnan.

Förhoppningen är nya och bättre behandlingar

Ett annat område som Ulrika Marklund ser som viktigt är de kroniska mag- och tarmproblem som stora delar av vår befolkning drabbas av – exempelvis IBS (irritabel tarm) och inflammatorisk tarmsjukdom.

– För de här sjukdomarna finns det ännu varken bra diagnostik eller behandlingar. Men man har sett att det enteriska nervsystemet är förändrat hos de här patienterna, och kopplat med vår kategorisering av olika nervcellstyper kommer man snart kunna förstå den exakta problematiken och därmed i framtiden också utveckla nya behandlingar.

Upptäckten att det enteriska nervsystemet inte bara självständigt sköter matsmältningen, utan att det står i direkt kommunikation med hjärnan och resten av vårt centrala nervsystem, kan enligt tidningen Science leda till nya behandlingar mot neurologiska sjukdomar som depression, ångesttillstånd och autism.

– Det är också intressant att det finns kopplingar från det enteriska nervsystemet till andra organ som bukspottkörteln och levern, och att det samspelar med både tarmfloran och immunförsvaret. Det finns så mycket mer att upptäcka, säger Ulrika Marklund.