Ta bättre vara på din tid

Vid 1800-talets början var medellivslängden i Sverige 35 år. Nu är den ökat till 83. 105-åringar är inte längre någon medicinsk sensation, och det förefaller som om de blir ännu vanligare framöver. Vi kan alltså få hela tre liv jämfört med våra förfäder för 200 år sedan, och vi är friskare och starkare, upp i hög ålder. All den nya tekniken gör också att vi spar massor av tid och att vi kan göra nytta även när vi är 80. Men vi upplever oss samtidigt mer stressade och tidspressade än någonsin förut.
– Det fyller mig med en upprorslusta, för det är en inställning som förstör alltför mycket för oss själva, helt i onödan, säger Bodil Jönsson.

Hon menar att tidskrampen till största delen beror på tre saker: Hur vi ser på tid, vår oförmåga att ta grepp om vår egen tid, och att vi låter arbetet uppta alltför mycket av vår tanketid.

Vilse i tiden

För tjugo år sedan skrev Bodil Jönsson succéboken "Tio tankar om tiden". Sedan dess har smartphonen revolutionerat våra liv. Då var vi ovana vid stressen som kom med det uppkopplade samhället men nu har det blivit till en livsstil att hela tiden vara på väg någon annanstans, och att inte vara nöjd.
– När jag var i Stockholm häromsistens åkte jag tunnelbana. Jag hörde någon prata på telefonen och säga- vart är du? Vart uttrycker ju riktning. Det språkligt korrekta är ”Var är du?” Men så slog det mig att för någon som alltid är på väg, hela tiden är på språng så är ”vart” rätt benämning, säger hon.

Bodil menar att många idag låter sig styras av tiden, som de upplever rusar ifrån dem. Känslan kommer till stor del av att grundläggande mänskliga egenskaper ska samexistera med tekniken. Medan vi är anpassningsbara är tekniken det inte.
– Den ger oss lust att tänja oss, lite till och lite till, men den tar inget ansvar för konsekvenserna. Det måste vi själva göra, påpekar hon.

Skit i nuet

För att hantera stressen vill många få dig att leva mer i nuet. Det är verkligen inte något Bodil Jönsson rekommenderar.
– Skit i nuet! Det vore fasansfullt att leva i nuet. Nuet är nämligen redan borta. Livet är något som pågår, framåt, påpekar hon. Det gäller att ta in att tiden inte är något som rusar ifrån dig utan något som kommer till dig som en gåva. Tiden är faktiskt oerhört generös: Den bara kommer och kommer, förklarar Bodil. Med precis samma hastighet som den går.

Hon förklarar att det är svårt att förändra inrotade attityder, inte minst den till tiden. För det måste man öva varje dag, - eftersom omvärlden fastnat i ett destruktivt tidsjagande.
– Bli inte arg på dig själv när det kör ihop sig igen och du inte kan behålla rytmen. Det är bara att fortsätta öva, säger hon.

Ta grepp om tiden

Bodil Jönsson kan upplevas som mycket provokativ av den som lever ett stressigt liv. Kanske tänker man att hon är någon form av antistresshelgon, men så är det inte alls, försäkrar hon. Hon har levt och lever ett intensivt liv och vet hur det känns när det blir för mycket. Inte minst när hon var ung forskare och mamma till tre små barn. Idag är hon en engagerad och efterfrågad person – en ynnest, intygar hon. Även om det lätt kan bli alltför mycket.
– Då går något i mig in och bestämmer att jag ska stänga, en överbodil. Jag är mycket nöjd med att det då liksom är någon annan inuti mig som tar makten. Akut kan det hjälpa med en riktigt lång löprunda och en bastu när stressen sätter in. Och att än en gång rensa upp i almanackan, säger Bodil.

För Bodil innebär inte gott om tid att man hinner med en massa saker utan att man har ett bra grepp om livet. För att göra det möjligt måste man ha en uppfattning om vad man upplever ger en mening i livet. Och att man skapar marginaler och mellanrum i schemat för att det meningsfulla ska kunna ske.
– För det är i mellanrummen som livet händer! Säger hon och lägger till: Tänk också på vad som inte står i kalendern. Där står till exempel inte ordet kärlek. Kanske är det därför som födelsetalen i Japan gått ner - man har helt enkelt inte tid med närhet och kärlek. Har vi, har du? frågar hon.

I Gott om tid har hon samlat tankar och knep för att få till de nödvändiga mellanrummen och för att kunna leva efter sin egen rytm. Bland annat handlar det om att skilja mellan närvaro och härvaro, ostyckad från styckad tid och om att ge tankarna och tvivlet den tid de behöver.

Välj hur stor del av ditt liv som arbetet ska ha

I Gott om tid hjälper Bodil oss att räkna på hur mycket av vår tid som vi faktiskt jobbar. Hon gör det som en hjälp för alla som upplever att de arbetar nästan jämnt. - En ren tvångstanke, menar hon. Bodil kommer fram till att om du arbetar normalarbetsveckor så jobbar du 24 procent av din tid.. Semestrar och långhelger gör att du sett över hela arbetsåret jobbar 20 procent. Dessutom finns det åtminstone 20 år före och 20 år efter det minst 40-åriga arbetslivet, sett över hela livet arbetar du bara 10 procent.
– Om det ändå känns som om du arbetar ”alltid”, beror det på att du riktar hela din uppmärksamhet mot jobbet. Också på fritiden, hävdar hon.

För att arbetet ska kunna bli något som vi förhåller oss till på ett bra sätt menar Bodil att vi måste prata om hur stor del det ska få ta i våra liv och vad det betyder för oss rent existentiellt. För det kan vi ha våra knep. Hon berättar om fyra kvinnor som kom fram till henne när hon föreläst. De berättade att de tagit intryck av Astrid Lindgren och hennes systrar som när de var äldre inledde sina samtal med varandra med att säga döden, döden, döden. För att sedan inte prata mer om saken. Kvinnorna hade bestämt sig för att göra samma sak med jobbet. De skulle börja med att säga ”jobbet, jobbet, jobbet” för att sedan inte prata mer om det.
– Men de hade börjat undra över ”vad ska vi då prata om?!” Så fast kan vi vara i fokuset på arbetet, poängterar Bodil och fortsätter. Idag är vi mer slavar under våra jobb än någonsin tidigare och det borde vi inte behöva vara, för vi har det mycket bättre nu, avslutar hon.

Bodils allvarsamma lek hjälper dig prioritera rätt i arbetet

Arbetstiden under en normal arbetsvecka är 40 timmar. Plocka fram 40 spelkort och sortera dem i olika högar efter hur mycket tid du vill lägga på skilda aktiviteter. Sedan jämför du med utfall av den faktiska veckan. - Om det inte stämmer överens så kanske du ska göra något åt saken!? Med övningen kan du medvetandegöra om du och chefen vill samma, och resonera om vilka proportioner du ska ha av olika saker i arbetet.
– Jag vill till exempel ha mycket ostörd tid. Då kan jag inte springa på möten hela tiden- och så kan man ha resonemang kring det, säger Bodil.