Ett engagemang med våra yngsta världsmedborgare

2018 fick Bergmanska förskolan Länsförsäkringar Göinge-Kristianstads och tidningen Norra Skånes Miljöpris. Det blev också starten till ett samarbete mellan oss och förskolan.

Bergmanska förskolan arbetar med stort engagemang tillsammans med barnen för att få dem att bli miljömedvetna världsmedborgare. Detta tycker vi är både viktigt och spännande och därför vill vi dela med oss. Barnen är vår viktigaste tillgång och vi ska hjälpa dem att utvecklas, att tro på sin intuition och ta vara på sin kreativitet.

Följ miljöhjältarna i Vinslöv:

Juni 2021

”Fåglarna säger hurra när vi slänger ut fröbomberna. Insekterna, bina och humlorna tycker om det”.

Vi avslutar årets projektarbete med att vi ger ”fröbomber” som en gåva till naturen. Vi hoppas att det på så sätt ska komma upp många nya växter som kan berika naturen. Hållbara ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vårt liv på jorden. Vi erbjuder även en utställning på förskolan för familjerna av barnens projektarbete under läsåret.

Bergmanska förskolan

”Insekterna gör honung av blommorna. Det finns mycket nyttigt i honungen”. ”Naturen ger oss nytta, så vi kan leva och få luft”. ”Naturen tänker att vi får vara i naturen. Att nu får vi mer syre så vi kan leva”. ”Oj, jag tror vi har lite problem i naturen. Det ligger skräp där. Vi får ta upp det och kasta det”.

Bergmanska förskolans arbete


April 2021

”Vi måste hela världen hjälpa naturen, för annars vill inte växterna hjälpa oss med världen”

Vi knyter ihop hela projektet med att vi tittar på en film om växter och lyssnar på växtljud, samtidigt som vi läser några dikter som handlar om naturen. Efteråt får barnen i smågrupper berätta vilka tankar, bilder och känslor de fått av stunden och vi skriver ner barnens funderingar.

Tillsammans i smågrupperna skapar vi poesi och berättelser om växter. Vi har med oss frågan; Om jag var en växt så skulle jag…! Vi utmanar barnen illustrera bilder till deras tankar kring ”Om jag var en växt…” i appen BookCreator i lärplattan. Vi skriver ut bilderna och sätter ihop dem till en gemensam bok.

Barnen gör därefter spontant en saga om ”Växten och naturen är vänner”. Vi utmanar sedan barnen att illustrera bilder till sagan och använder oss av flytande akvarellfärg och akvarellpapper.

Om jag var en växt så skulle jag...
Varit glad varje dag.
Haft vatten varje dag annars dör jag.
Vilja ha mycket sol.
Ligga och lata mig. Jag skulle ligga och titta på tv och äta godis.
Vilja vara en blomma och hjälpa bina med honung. Gått ut och lekt med min granne som också är en växt, leka naturtagen för växterna leker det.
Plocka skräp för så växterna mår bra.

Stjälken tog med sig fröet upp
Stjälken tog med sig fröet upp.
När den växer följer fröet med.
Upp i blomman åker fröet.
Det kommer upp en växt. 
I växten kan vi hitta fröet,
som vi kan plantera igen.
Då kommer det en likadan blomma
en gång till.

Jag går ut i en skog
Jag går ut i en skog,
sen ser jag en nyckelpiga,
som är törstig och hungrig,
som behöver lite syre,
annars kommer den att dö,
växterna pratar med varandra,
och vill ge nyckelpigan syre,
Jag kan ge växterna en kram,
och pussa dom,
då blir de glada.

Växten och naturen är vänner
Det  var en gång en växt som inte gillade vintern.​
Den gillade bara vår och sommar.​
När det var vår tog växten syre och när det var sommar ville växten ha jättemycket vatten och sol.​

Då hände det något som växten inte tyckte om.​
Det var en massa skräp i skogen. ​
Det hade varit ljust i skogen förut men nu var det mörkt av skräpet.​
Blomman kunde inte se något. ​
Då  fick den inget syre så då kunde den inte leva.​
Den kom upp i himlen.​
Hennes kompis visste inte var hon var. Hon trodde att hon var och lekte bakom stenen för där brukade hon leka, men det gjorde hon inte. ​
Sen förstod växten när hon hade letat överallt i skogen att hon hade dött.​

Sen sa molnen att det var en liten växt i himlen .​
Molnen blåste ner den och gjorde så att det började regna och så kom solen. ​
Då började den leva och molnen såg till att skräpet flög till staden. ​

Sen levde allt lyckligt i alla sina dagar.

 

Mars 2021

”Man kan dansa som man vill”

Vi utmanar barnen vidare kring växters kommunikation, ljud och rörelse genom lera och digitala verktyg som appen Stop Motion.

Vi samtalar om hur vi rörde oss när vi dansade växterna i dans- och musikateljén och berättar att vi idag ska skapa en film där växter rör sig som vi tillverkar av lera. Barnen sätter sig vid lerbordet så de kan skapa växter. Efter det bygger vi tillsammans upp en miljö i vår digitala studio som finns i ateljén. Hur ser det ut där växterna lever i naturen, är en fråga vi utgår ifrån när miljön byggs upp. ”Det finns ju mycket gräs i naturen”. ”Och pinnar och löv”. ”Stenar kan vi också ta”.

När miljön är uppbyggd sätter vi dit lerväxterna och börjar fotografera i appen, bild för bild så det blir en rörelse. När filmen om växternas rörelser växer fram uttrycker ett av barnen; ”När de är där längst nere och sträcker sig mot varandra, då pratar växterna med varandra”. Barnen kommer också på att det måste skapas musik till filmen. Vi går iväg till musikateljén för att kunna få till det och spelar in ett ljud som de gemensamt kommer fram till.

Barnen skapar växter av lera

 

”Växten vet vilket håll som är upp och ner på fröet. Den kan inte åka fel”.

Vår utepedagog planterar olika fröer, grönsaker och rotfrukter tillsammans med barnen både i krukor och i våra nya odlingslådor i vår trädgård. Vi tecknar och målar olika skyltar till odlingslådorna.

bergmanska-v9-2021-984x182.jpg

”De behöver mycket jord, så de kan växa neråt”. ”Vatten behöver de, men inte för mycket”. ”Vi tar bara ett frö per kruka, annars så blir det trångt. Då blir de inte glada”. ”De behöver sol, vatten och jord”. ”Vi målar fint på utsidan så de ska bli glada”. ”Mjölkpaketet är inte så fint, nu blir det vackert”.

Barnen är noga med att jämna till jorden innan de börjar plantera i odlingslådorna ute. ”Vi får göra en ränna så vi kan hälla fröerna där”. ”Vi måste vattna så de växer fröerna”.

När vi planterar fröerna ute på gården frågar pedagogen barnen om man kan sätta fröet på "fel" håll och vad som kan hända då?
"Växten vet vilket håll som är upp och ner på fröet. Den kan inte åka fel”.

Pedagog; Hur vet växten vilket håll som är rätt?
"Precis som att du går på dina fötter, det bara är så”.

Pedagog; Men om växten går vilse och åker neråt i jorden, vad händer då?
"Om den går vilse så blir det vackert hos maskarna." "De får aldrig se några blommor där nere" .


Februari 2021

I bygg- och konstruktionsrummet får barnen med hjälp av kakelplattor bygga upp en bana. Därefter bygger vi upp växternas miljö kring banan, för att programmera vår Blue-Bot att köra i växternas värld.

bergmanska-v6-2021-1105x252.jpg

"Jag bygger på detta hållet så bygger du på det hållet." "Den ljusa plattan kan vara start." "Vi kan hjälpas åt. Du kan ge mig så bygger jag här." "Titta vad tycker du? Sen kan den fortsätta där." "Skickar du lattor?" "Denna kan växa här på trädet." "Vilken superfin blomma." "Jag tycker här ska vara lite gräshoppor och larver." "Det ska vara ett vattenfall." "Här kommer ängen med alla vackra blommor." "Vi kan ha ficklamporna som gatlampor. Jag vill att det ska lysa in i tunneln."

"Hej lilla Blue-Boten jag har saknat dig.” "Jag ska programmera blue-Boten genom tunneln. Jag kryper in här om den fastnar." "Först svänga sen 1, 2, 3 rakt fram.” ”Vi måste tänka tillsammans. Visst ska vi ha en sväng.” ”Den måste köra utanför detta.” ”Här är en blomma som ser ut som en vitsippa.” ”Jag sätter träden här.” ”Lite mer gräs så blir det fint tycker jag.” ”Nu äter Blue-Boten gräs.” ”Han ska åka till muren sedan till tunneln.”

 

Januari 2021

Pussar träden och ge dom kärlek"

Vi går ut i naturen för att känna in växters – djurs – människors samband i naturen. Försöka knyta ihop hela vårt projekt genom att  få barnen att reflektera och tänka kring vårt viktiga uppdrag en omsorgsfull värld och en hållbar framtid.

Naturfoton

Hur tar vi hand om naturen?
"Ger naturen mat och dricka", "Syre", "Inte skräpa ner", "Lägga skräp i tunnorna", "Djuren får inte äta skräp". "Snäll mot den", "Inte ta sönder något", "Inte dra i pinnar på trädet, blir ledsen då".

Hur får vi naturen att må bättre?
"Vattnar den", "Ge den sol och kärlek", "Pussar träden och ge dom kärlek", "Säger älskar dig", "Träden ger oss syre", "Vi tar hand om bäcken och ger den kärlek", "Inte skräpa ner", "Rädd om den". "Inte slösa på papper", "Inte riva ner träden det vill inte naturen", "Inte slänga skräp i vatten", "Röken från flygplan förstör naturen", "Inte slänga burkar på gräset", "Ta hand om naturen så djuren kan bo där", "Skräp dödar växter runtomkring", "Blommor är fina”.

Vi studerar träden och barkbitarna som vi hittat i skogen. Hur ser trädet ut och hur får vi det att må bra?
"Trädet växer", "Under finns jord, vatten, rötter", "Ett litet frö som växer till stort träd", "Solen lyser på trädet", "Molnen ger vatten till trädet så det växer”, "Inte skräpa ner", "Inte ta sönder det", "Trädet gråter om man tar av pinnarna", "Träden blåser pratar med varandra", "Träden är som en familj och hjälper varandra", "Största trädet är kungen sen drottning och de små är barn”.

Barnen hittar mossa och undersöker den med en lupp. Hur tar vi hand om mossan? Vad ser vi?
"Gör mossan fin", "Behöver gräs", "Jord att bo i", "Vatten", "Energi", "Sol", "Rötter annars mår den inte bra", "Myrorna bor i den", "Masken bor också i mossan".

Vi stannar upp på våra promenader och pratar om begreppet återvinna. Hur tänker barnen kring detta?
"Vi pantar burkar i affären", "Det som vi inte använder kan någon annan använda", "Inte slänga saker", "Återvinna kartonger då blir det nytt igen", "Inte slänga så mycket", "Skräp blir nya saker", "Plastis gillar plast", "Ge tuppen maten som blir över", "Ta plastpåse och samla skräp", "Samlar ihop metall och plast sedan lägger man det i soptunnorna", "Sopbilen hämtar och sedan blir det nya metall och plast igen", "Matrester gillar kompostina det blandas och blir jord", "Man kan sälja sina kläder som är små och då kan någon annan använda dom", "Slänga flaskan i affären när drickan är slut", "Gammal flaska blir ny flaska igen", "In i maskinen och sedan ut ny flaska igen”.

Vi har med oss plastpåsar på våra promenader och samlar upp skräp. Påsarna tar vi med oss till förskolan och samtalar kring vad vi plockat och varför slänger man skräp i naturen?
"Nu blev naturen glad när skräpet är borta", "Vi plockar upp skräp så tar vi hand om sniglarna och djuren", "Djuren dör om de äter skräp", " Här är inga tunnor", "Titta så många drickor", "Vi har hittat massor av skräp", Inte snällt att skräpa ner", "Kul att plocka skräp", "Säga till andra man träffar att de ska plocka upp skräp", "Inte slänga skräp här utan på soptippen", "Nu känns det bra när skräpet är borta", "Nu när vi plockat och sjunger för naturen så blir den glad".

December 2020

”Växterna har ett hjärta för att de ska leva”. ”Växterna kan också kramas!!!”. 

Vi fortsätter med att barnen tillsammans dansar växters kommunikation, ljud och rörelse.

bergmanska1-201202-2800.jpg

"Det känns verkligen som växternas värld”.

”De rör sig fram och tillbaka” ”Det är som att de växer när de slingrar sig så här (visar med hela kroppen och håller ihop armarna) och blir längre, längre och längre”.

”Det kändes som att jag var en växt, för jag dansade som en växt.
”Om jag varit en växt skulle jag gjort olika saker som att titta på naturen, leka med vännerna och sova”.

”Nu blåser det mer. Växterna rör sig jättemycket”.

bergmanska2-201202-2800.jpg

”När regnet kommer så tar man upp båda  händerna och tar ihop händerna och så snurrar man runt”.
(En förklaring vad som händer med växterna när de får regn på sig och hur vi kan uttrycka det genom dansen).

”Vinden hjälper till när de ska prata. Bladet pekar upp mot vinden och då kommer vinden och blåser iväg rösten”.
(En förklaring hur växterna kommunicerar med varandra med hjälp av vinden och hur vi kan uttrycka det genom dansen. I dansen är armarna bladen).

”När vi dansar kan vi tänka…Benen är roten. Armarna är bladen. Huvudet är blomman. Halsen, hjärtat och magen är stjälken”.

”När växterna är ledsna går ett blad ut och ett blad ut och sen ramlar de ner och vissnar”.

”Sol, vatten, frö, sol , vatten, frö så växer de upp igen”.

”Fröerna finns i blomman i stjälken. Blomman lägger fröerna när de är färdiga i marken, så de kan växa och blir nya blommor”.

"En växt som sträcker upp bladen och vill ha hjälp av vinden att få iväg rösten till en kompis."

”Vi är växter som leker och pratar med varandra”.

”Växterna drömmer att alltid att vara på en äng, där det är massor av växter och sommar varje dag”.

”Vi är frön som växer upp”.

 

Oktober 2020

”Rötterna är typ som munnar till växter”

Barnen visar ett intresse för rötter vilket gör att vi erbjuder att utveckla växterna i lera som de tidigare skapat, då med hur de kommunicerar. Vi erbjuder garn, ståltråd, aluminiumtråd och slangar.

bergmanska-v45-2800x467.jpg

Pedagog; Hur tänker ni att vi kan symbolisera hur lerväxterna kommunicerar? Hur kan vi göra för att se hur de pratar med varandra? ”Rötterna är som munnar ju, så där pratar de. Därför hör vi inte när de pratar”. ”Vi får göra rötter”. ”Vi kan ta dessa trådarna till rötter” (menar bla ståltråd, garn och annat material vi lagt fram).

Vi knyter där och sedan kan det hänga ner, så blir det rötter där under” (menar vid kabeltrumman). ”Först kan vi titta på rötterna på ljusbordet, så ser vi hur de ser ut”. ”De är typ som slangar under jorden”. ”Rötterna suger upp vatten så de kan dricka det. Rötterna är typ som munnar till växter”. ”Jag har ett tips hur vi kan göra rötter. Vi tar en ståltråd och så slingrar vi den och så tar vi ihop dom så ser det ut som de pratar”. ”Vissa rötter kan vara svarta och lite rödbruna och några är osynliga”. ”Den på ljusbordet är typ som lite ljusgul”. ”De skickar ett meddelande i hjärnan, så man känner det när de pratar. Jag lyssnar hur de pratar med rötterna nu. Det låter schschsch… Man måste vara nära för att kunna höra. De pratar jättemycket med varandra”.

 

”Deras röst går i osynliga rör. Det låter wisch…swich…brsch…!”

Vi fortsätter med den stora bilden av växter, där vi nu målar bakgrund och arbetar vidare med att visualisera växters kommunikation.

bergmanska-v42-2800x693.jpg

Ni har pratat mycket om att växter pratar med varandra. Hur tänker ni att deras röst går från växt till växt? ”Deras röst går i osynliga rör”. Det låter wisch…swich…brsch…!”

Hur kan växterna förstå varandra? "De är vänner och pratar samma språk. De är vänner och ringer varandra varenda dag. De vill leka hela tiden”. ”De pratar genom rör, osynliga rör”.

”Vi ska inte trampa på dom så jättemycket, för då dör dom”. ”Växterna är viktiga för alla. De ger oss syre. Vi måste ta hand om dom annars dör dom. Om de dör får vi knappt något syre”. ”Växterna vill inte ha något skräp i naturen. Det ligger jättemycket skräp överallt. Vi måste ta upp det. Växterna säger till människorna…Skräpa inte ner för mycket för då blir växterna döda och ni får inte så mycket syre. De säger det i en tratt, så människorna hör det och då kommer det in i hjärnan”.

 

September 2020

”De har en osynlig slang som går till de olika växterna i världen”

Med hjälp av en OH-projektor där olika växter projiceras upp på väggen,  får barnen teckna växterna på ett större papper med svart tusch och måla.

bergmanska-v39-1770x470.jpg

”Den behöver rötter för annars kan den inte växa och leva”. ”De gör så växten sitter fast i jorden”. ”Rötterna kan suga upp vatten och hjälpa växten. Rötter kan göra en massa saker till växterna. Den har ett litet hål längst ut, så kan den dricka där inne och sen kommer vattnet upp”. ”De har en osynlig slang som går till de olika växterna i världen”. ”De kan prata jättetyst, så människorna inte hör och när de inte ser människorna och djuren så kan de prata högt. De säger ska vi ”träda” och det betyder leka på växternas språk”. ”De leker, växterna, och gör så att människorna och djuren får luft. De dansar också av vinden”. ”Kotta, kotta, kotta ” är det språket de gör musik av. Det betyder musik på deras språk”. 

 

"De kan ha många blad växterna"

Då intresset var stort för att göra olika växter i lera, utmanar vi barnen vidare med att teckna lera ovanpå bilder av växter som barnen själva fotograferat. Vi erbjuder olika leror och verktyg.

bergmanska-v36-2800x414.jpg

”De kan ha många blad växterna. Vi tar så med fingrarna, så blir det många små blad”. ”De har många rötter också. Den roten slingrar upp för att kunna prata”. ”Denna växten har långa blad. Du kan rulla först och sen platta så. Jag gör det”. ”De suger upp vatten rötterna”.

 

Augusti 2020

”Vi får hitta ett instrument som låter glad.”

Vi fortsätter med att skapa olika ljud till sagan ”Den läskiga skogen” med appen Bookcreator i musikateljén. Vi erbjuder både analoga och digitala instrument.

bergmanska-v33-2800x470.jpg

”Pedagog; Vad är ett läskigt ljud och hur kan vi skapa det? ”När det är läskigt så kan det vara spännande först, men sen blir det läskigt”. ”Ibland när jag ska sova, då kan jag inte det för mitt rum ser så läskigt ut. Jag tror det ska komma monster”. ”Det låter läskigt, detta ljudet på plattan”. ”Vi kan ha det ljudet till vår saga”.

Pedagog; Vad är ett glatt ljud och hur kan vi skapa det? ”Det känns jättekul, bra och roligt och spännande när jag är glad”. ”När jag är glad vill jag springa och hoppa”. ”När  jag är glad brukar det kittlas i magen. Det känns som fjärilar flyger rundor. Vi får hitta ett instrument som låter glad ”. ”Ett roligt ljud kan vara att vi kan skratta”.

Pedagog; Hur kan vi skapa ett ljud som symboliserar att de är vänner i sagan? ”Att man kan leka och ha roligt tillsammans, för det är bra med kompisar”. ”Ett ljud där de har roligt”.

 

Juni 2020

 ”I det mystiska hålet i ekollonet kan vi se…"

Vi tar upp mystiken kring hålet i ekollonet och låter en grupp få skapa en saga. Detta utifrån det som kompisarna tidigare sett när de kikat in i hålet på ekollonet. Orden vänskap/gemenskap, spänning, glädje och omtanke blir här viktiga nyckelord i sagan. Vi börjar med att välja ut några karaktärer utifrån kompisarnas teckningar, som ska vara med i sagan. Barnen väljer ut 6 karaktärer… en enhörning, en leopard, en drake, en krokodil, en dinosaurie samt transformers. Därefter får barnen med sig nyckelorden som sagan ska innehålla.

Sagan börjar växa fram och får titeln ”Den läskiga skogen”.

bergmanska-200618-2800x349.jpg

”Den kan handla om att enhörningen fyller år och leoparden ska gå på kalas och äta tårta”. ”Ja, och så bor enhörningen i ett slott”. ”Leoparden kan gå till enhörningen genom en mörk skog, så det blir spännande. Leoparden kan träffa de andra i den mörka skogen och först är de inte vänner, men sen blir de vänner”.

Vi erbjuder barnen att både hitta bakgrundsbilder och illustrera bilder till deras text, analogt och digitalt, med hjälp av appen Book Creator.

 

När vi tidigare varit ute i skogen har barnen hittat ett ekollon med ett litet hål. De började då fantisera om vad som kunde gömma sig där inne. Vi utmanar barnen i att utveckla sina tankar och hypoteser genom att de får teckna vad de tror kan finnas i ekollonet.

bergmanska-v23-1073x183.jpg

Vad några av barnen uttrycker kring sina bilder:

”Jag kan se en krokodil, blommor och regnbåge i hålet. Krokodilen badar i sjön. Krokodiler kan simma. Krokodiler tycker om blommor och regnbågen”. ”Jag kan se en enhörning i hålet. Jag hör att den sjunger, den dansar också. Den dansar med en kompis”. ”Jag kan se en snigel och en mask i hålet på ekollonet. De dansar tillsammans och lyssnar på musik”. ”Jag kan se en dinosaurie i hålet, som dansar med sina kompisar. Det låter dunk…dunk…dunk!” ”Jag kan se en leopard som springer på en väg”. ”Jag kan se två transformers som kan förvandla sig till bilar inne i hålet”. ”Jag kan se en tupp och en höna som pussas”.

 

Maj 2020

”Vi ser jättespännande grejor i den här (menar luppen). Kolla vilka taggar”. 

bergmanska-200507-2800x470.jpg

Vi studerar växter ännu mer och undersöker hur de ser ut, likhet/olikhet. Därefter erbjuder vi att teckna en växt med svart tusch och vidare få skapa växten tredimensionellt i lera.

”Denna är jättespännande med randiga blad, små rötter och tjocka rötter har den”. ”Hur får man en vän?” ”Man frågar, vill du vara min vän? Sen kan man säga något fint”. ”Sen kan man fråga om namnet”. Pedagog; Hur gör växter? ”Samma sak som vi. De har gräsvänner”. ”Växter kan bli kära i varandra. De frågar om den vill bli kär och så bara pussas de och då blir det så”. ”Växterna är kompis med småkrypen”. 

Pedagog; Kan växter prata och hur pratar växter?
”Växter kan prata med varandra. De föds så de kan prata. De kan inte prata när de är bebisar, men när de blir större. Rösten går under jorden till den andra växten. De ropar dess namn, så hör dom att det är till mig”. ”Jag tror växternas röst flyger upp till de andra växterna”. ”Alla växter ställer sig i en ring, sen flyger rösten runt”. ”Jag tror nog det är rör. Det är sådana små slangar som är osynliga som inte syns. Rösten flyger i slangen till alla kompisarna och så säger de det vidare och vidare”. ”Det tror jag också”. 

 

April 2020

Wow jag kan se en massa stickor, det är magiskt. Jag kan också se ett magiskt hål.

Vi tar med oss växterna från gården, in i ateljén, för att kunna undersöka mer fördjupat och även teckna/måla växter till vår projektvägg.

  bergmanska200416_2800.jpg
   

”Där är runda små hål i den växten. Kanske någon har bitit i den. Kanske små nyckelpigor”. ”Larver älskar sådana taggiga växter. De äter sådana hela tiden”.

”Växter är bra så vi kan leva”. ”Växter ger oss luft och de är fina”. ”Det är växterna som gör att vi kan andas och träden och luften”.

”Växter pratar med olika språk, ett annat språk”. ”De pratar inte samma som människor. Det låter schhhh…schhhhh”. ”Man kanske ser när man kommer nära så ser man när de pratar. När man lutar mot växterna kan man kanske höra när de pratar”.

”De kan vara kära och krama och pussas. Växterna vill kramas”. ”De behöver ett hjärta för att leva”. ”Ett frö behöver dom”.

 

Mars 2020

Barnens tankar om Corona-viruset

bergmanska-tankar-coronavirus-1280x720.jpg

Bergmanska förskolan i Vinslöv berättar:
De första veckorna i projektet kallar vi för observationsperiod. Då väljer vi att gå ut i naturen, i vårt närområde, med en liten grupp barn under ett flertal tillfällen. Syftet är att få fatt på vad som intresserar och fascinerar barnen, genom att låta barnen möta naturen på sina egna villkor. Det handlar om att bygga en relation till naturen tillsammans, där vi stöttar och uppmuntrar barnens lek och utforskande med naturen och miljön.

Vi har med oss frågan, Hur möter och utforskar barnen naturen? Fokus på naturvetenskapliga begrepp som de undersöker, med fokus på social hållbar utveckling/återhämtning. Varje tillfälle dokumenterar vi genom att fotografera/filma och observera vad barnen säger och gör.

Vi ser att promenaderna till skogen utvecklar barnens relationer till naturen och sin omgivning. De har många frågeställningar som utvecklas till hypoteser och teorier. Utifrån det relationistiska förhållningssättet upplever vi också att promenaderna inte bara stödjer relationen till naturen utan också till varandra, vilket blir möjligt genom att barnen går i små grupper och får tid för sitt utforskande själva och tillsammans i omgivningen. 

Vi tolkar att promenaderna inbjuder till olika rörelseutmaningar och återhämtning i naturen för barnen. De hittar ställen i skogen där de vill klättra, hoppa, springa, hänga, rulla etc. Barnen utforskar även genom att använda naturen som lekredskap. Barnen visar en omsorg om naturen, det de möter i naturen och med varandra. De uttrycker bla. ”Vi kan hålla i handen för vi är bästa vänner”. ”Dom är vänner”. ”Dom är ganska söta”. ”Många nyckelpigor. De är nog kompisar”. ”Den här snigeln vill vara här, jag ger den äpple”. 

Vi har valt att gå till skogen flera gånger för att inte ha för bråttom med att välja vilket fokus vi ska arbeta vidare med. Vi har observerat och reflekterat över vad barnen är nyfikna på. Emellanåt har besöken och projektet upplevts som stillastående, men i själva verket handlar det om att vänta in barnen. I observationerna vi hittills gjort har vi upptäckt att barnen ofta återkommer till småkryp. Det som också väcker en nyfikenhet är växtligheten i naturen såsom träd, blommor och svampar. När barnen själva får fotografera kring deras upplevelser i skogen ser vi att de växer och att det blir till ett meningsfullt sammanhang där dem är delaktiga i dokumenterandet. Detta blir en dialog mellan barnen när de tar med sig det vidare för att återberätta till  hela barngruppen. Symboler och skyltar har också fångat barnens nyfikenhet på promenaderna. Barnen har reflekterat, diskuterat och haft hypoteser kring dess användningsområde. Vi observerar även hur barnen diskuterar spår och skräp då vi varit ute på våra promenader.

Bergmanska förskolan berättar om sitt projekt "Barnen för naturen och naturen för barnen":

Vi startade vårt arbete för lite drygt 20 år sedan, då på Bergmanska förskolan. Idag är vi tre förskolor; Bergmanska Förskolan, Förskolan Mio och Förskolan Frö & Freja, som bedriver en verksamhet inspirerad av de kommunala förskolorna i Reggio Emilia Norra Italien, under ledning av förskolechef Josephine Hagberg.

Vi har en gemensam organisation som bygger på en stark tro på människans möjligheter. Tillsammans arbetar vi mot samma mål på våra förskolor. Vi har djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark och inneboende drivkraft att utforska världen. Vårt arbete utgår från barnens frågor och funderingar vilket lägger grunden för vårt arbete på förskolorna. Det är en utmaning att lyssna till vad barnen verkligen funderar över och kräver att vi alltid är lyhörda och engagerade. Vår uppgift blir att ge barnen nya erfarenheter och nya intryck för att kunna utveckla och lära tillsammans. Vi tror även att barn lär sig på olika sätt och anser därför att det är viktigt att låta barnen få undersöka och använda sig av många olika uttryckssätt, med alla sina sinnen – sina hundra språk.

Tillsammans har vi på våra förskolor enats om följande värdeord:
Välkomnande – Tillit – Delaktighet – Glädje.

Bergmanska förskolan avdelning Boken, Vinslöv, Hässleholms kommun
Projekt: Barnen för naturen och naturen för barnen, 2018-2019
Ålder: 4-5 år
Pedagoger: Åsa Jonsson, Marie Nordkvist och Carina Olofsson.
Foto och text: Åsa Jonsson, Marie Nordkvist och Carina Olofsson.

Bakgrund

Projektet ”Barnen för naturen och naturen för barnen” är ett långsiktigt arbete utifrån hållbar utveckling och hållbar framtid. Vi ser det som ett oerhört viktigt arbete. Vi i förskolan, precis som i övriga världen, behöver arbeta aktivt för att skapa en bättre värld. Vi har framtidens världsmedborgare och forskare på våra förskolor och behöver ge dem egenskaper och upplevelser som bidrar till att de vill utveckla och utvecklas till en hållbar framtid. Vi behöver ge dem rätt redskap, en känsla av hopp och framtidstro och självförtroendet att lita på sin egen förmåga. Det är viktigt att barnen får med sig att vi alla kan göra skillnad och att vi kan vara med och påverka till en bättre miljö, att alla är lika viktiga.

Projektets syfte

Världen behöver en ny berättelse, skapad av och för våra barn. För att möjliggöra detta behöver barnen få möjlighet att skapa en fördjupad relation med naturen. Att utveckla deras förståelse för hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att ta vara på varje barns tankar, nyfikenhet och fantasi inspirera barnen att förvalta vår planet. ​Sven Bremberg, docent i socialmedicin, menar att vi behöver förbereda barnen för framtiden genom att ge dem möjlighet att utveckla sin kreativitet, kritiskt tänkande och samarbetsförmåga. Detta är viktiga egenskaper för att möta de behov som finns för att skapa en ny berättelse. Genom den pedagogiska verksamheten kan barnen ges möjlighet att inse vikten av naturens betydelse för människans återhämtning, hälsa och välbefinnande. 

Projektets mål:
  • Att varje barn ges förutsättningar att skapa en relation till naturen.​
  • Att varje barn ges förutsättningar att förstå betydelsen av människans påverkan på naturen.​
  • Att varje barn ges förutsättningar att förstå naturens betydelse för människans återhämtning.
  • Att barnens tankar, teorier och läroprocesser skall vara utgångspunkt i projektet. ​
  • Att varje barn genom projektet erbjuds en 100-språklighet​.
  • Att varje barn genom den pedagogiska verksamheten inspireras att utveckla sin kreativitet, kritiskt tänkande och samarbetsförmåga.

Samarbetet med Bergmanska förskolan i Vinslöv startade 2018 och framöver kan du följa deras arbete, både här på lansforsakringar.se och i våra sociala medier (facebook och instagram). Som lokalt företag finns vi där både du och vi arbetar och bor. Det innebär att vi engagerar oss och ser styrkan av nära samarbeten. Det är viktigt för oss att utveckla och stärka vår del av Skåne. Tillsammans arbetar vi för en hållbar utveckling och framtid i vår del av Skåne