Bakgrund

Under våren 2019 slutförs byggandet av Dalarnas Villa – ett projekt som vill knyta ihop teori och praktik om ett bättre och mer hållbart byggande, för att höja kunskapsnivån i byggbranschen i Dalarna. Förslaget att anställa en doktorand i projektet kom från Jonn Are Myren, lektor i byggnadsfysik på Högskolan Dalarna.

Vår doktorand Bojana Petrovic

Sagt och gjort - under sommaren 2017 annonserade vi efter en lämplig doktorand, och valet föll till sist på 30-åriga Bojana Petrovitc, från Niš i Serbien.
Just nu bor hon i Domnarvet, och trivs bra i Sverige.
- Människorna här är väldigt öppensinnade. Jag har blivit fantastiskt bra mottagen av både mina mentorer från Dalarnas Försäkringsbolag, Johan Pettersson och Tommie Lindkvist, och de som arbetar på Högskolan Dalarna. Det är jätteroligt. Jag brukar tänka att svenskar är lite som kokosnötter, de kan vara lite hårda på utsidan men så fort man kommer förbi det första skalet så är de mjuka och väldigt snälla, säger Bojana Petrovic.

Hur fick du reda på att Dalarnas Försäkringsbolag sökte en doktorand?
- Jag sökte under 9 månader efter ett forskningsprojekt i norden, som hade inriktning på hållbarhet. Just hållbarheten är något som gått som en röd tråd genom mina andra studier. Så när det här projektet dök upp så kontaktade jag direkt John Are Myhren på Högskolan och ansökte, säger hon.
Hon påbörjade sin 5-åriga anställning som doktorand vid årsskiftet 2017/2018. Bojana kommer att arbeta 10% hos oss på Dalarnas, 80% på Dalarnas Villa och 10% (som lärare) på Högskolan Dalarna under de kommande 5 åren.

Vad är det roliga med ditt jobb?
- Allting är roligt med mitt arbete. Det är en forskares dröm att kunna tillämpa både praktik och teori och kunna ha någonting att testa det på på riktigt.

Vad tycker du om projektet?
- Projektet har en mycket bra startpunkt och är ett perfekt pilotprojekt för att gå mot ett mer hållbart husbyggande. Det ska bli mycket spännande att se vad det blir för resultat. Vi hoppas kunna spara på både miljön och ekonomin genom färre vattenskador och husbränder.

Fyra avhandlingar ska skrivas

Hon ska under tiden forska på Dalarnas Villa och skriva fyra avhandlingar. Följande fyra uppsatser är planerade:

  1. LCA
  2. LCA Forts
  3. Insamling av mätdata och analysering av denna
  4. Inomhusmiljö

- Alla avhandlingar har en övergripande titel som är ”Hållbart enfamiljshus”. Den första avhandlingen ska handla om det hållbara enfamiljshuset ur ett klimatpåverkansperspektiv. Den andra ska handla om livscykelkostnaden för ett hållbart hus. Den tredje ska handla om de sociala aspekterna av husets påverkan på individerna som bor där. Den fjärde avhandlingen ska handla om luftkvaliteten inomhus. Vi ska testa två olika ventilationssystem och se hur de påverkar energianvändningen i huset. Vi ska också undersöka hur man kan effektivisera belysningen i huset, säger Bojana Petrovic.

Fördjupning inom forskningen/hållbarhet

Uppsats nummer 1:

I den första uppsatsen tittar Bojana på CO2 utsläpp från byggnaden under ett 100 års perspektiv, Här har vi lärt oss mycket om olika byggmaterial som branschen använder och vilka CO2 utsläpp som kan förknippas med dessa.
En av svårigheterna med detta arbete har varit att hitta värden från leverantörerna på sina produkter. Det kan skilja väldigt mycket i redovisade värden från den ena till den andra. Ett exempel är glasullsisolering där det kan skilja så mycket som en faktor 1-10. Däremot så kan vi ganska tydlig se storheterna på de olika materialens värden. Rent generellt kan vi säga att betong, gips, mineralull, glas mm. Är material som genom sin tillverkning orsakar stora mängder CO2 till skillnad från till exempel trämaterial. Till exempel kan nämnas att hela byggnaden orsakar cirka 105 ton CO2 under hela sin livscykel från tillverkningen av materialen, via uppförandet och driften till när byggnaden skall rivas om cirka 100 år. Cirka 6 ton av dessa är orsakade av tillverkningen av cementen till betongplattan. 21 ton är från uppvärmning då vi räknat bort den el som solpanelerna producerar och cirka 5 ton för tillverkning av tappvarmvatten under 100 år.

Hur mycket CO2 är mycket?
För att få en uppfattning om hur mycket 1 ton CO2 är kan vi göra jämförelsen med en flygresa till Thailand som orsakar cirka 4 ton CO2/person. Att värma denna byggnad och göra tappvarmvatten motsvarar alltså samma mängd som 6 personer gör som flyger till Thailand 1 gång gör. Skulle vi inte haft solpaneler skulle siffran för uppvärmning varit den dubbla, alltså cirka 40 ton. Man kan alltså värma ett hus i 100 år eller åka till Thailand en gång med 6-12 personer.
För att nå en hållbar nivå skulle vi behöva förhålla oss till en personlig årsbudget på 1-1,5 ton/person och år. Med den väldigt lilla budgeten inser vi alla att våra bostäder måste bli väldigt CO2 snåla för att vi över huvud taget skall ha något kvar av vår årsbudget.
Jämför vi med bilåkning så ger en vanlig bil cirka 1,2-1,5 kg CO2/mil. Åker man 3000 mil/år blir detta 3-5 ton CO2. Vi kan alltså åka 10-15 000 mil med en bil eller värma Dalarnas Villa i hundra år.

Uppsats nummer 2

Den andra uppsatsen är en vidareutveckling av den första där vi kan tillåta lite mer utsvävningar av innehållet för att kunna förtydliga fakta lite mer för att underlätta för läsaren.

Uppsats nummer 3

Den tredje uppsatsen handlar om insamling och analysering av mätdata från husets alla olika sensorer.

Uppsats nummer 4

Den fjärde uppsatsen handlar om inomhusmiljö. Människan trivs bäst i en relativ luftfuktighet (RF) mellan 40-60%. Då fungerar vårt immunförsvar som bäst. Våra luftvägar, flimmerhår, vår hud och våra slemhinnor verkar vara gjorda för att fungera som bäst i detta intervall.
I Dalarnas Villa kommer vi att styra ventilationen genom att ventilera när och vart det behövs för att behålla en större del av fukttillskottet utan att äventyra för höga nivåer av CO2 och emissioner i inomhusluften. Vår förhoppning är att kunna studera vilket levnadssätt och vanor som skulle kunna vara bäst för detta ändamål. Tvätt borde kanske hängas i vardagsrummet eller i ett sovrum för att långsamt torka och under en lite längre tid och avge fukt till luften, istället för att hängas i ett torkskåp med värmen på där torkningen går fort och fukten normalt sett ventileras ut väldigt snabbt. Vi kommer även att mäta den relativa luftfuktigheten, temperaturen och fuktkvoten i konstruktionen på olika platser för att se att vi inte äventyrar byggnadens fuktsäkerhet.