Morgondagens samhälle

Projektledare: Professor Gissur ó Erlingsson, Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet.

Projektet syftar till att öka kunskapen om samhällelig polarisering i Sverige ur både nationellt och lokalt perspektiv. Såväl orsaker till polarisering som konsekvenser studeras. Med polarisering avses skillnader i politiska beteenden, politiskt deltagande, värderingar, tillit och trygghet.

Fokus ligger på geografiska skillnader mellan centrum och periferi, inte bara i riket som helhet utan också lokalt inom enskilda kommuner. Utöver statistiska samband klarlägger projektet även kausala effekter av exempelvis nedläggningar av skolor, äldreomsorg och vårdcentraler på människors benägenhet att bo kvar på landsbygden, deras politiska deltagande, mellanmänskliga tillit och den trygghet de upplever. Resultaten kommer också kunna ge kunskap om hur politiska beslut kan påverka samhällspolarisering.

Film - Ett polariserat samhälle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige  

Projektledare: Martin Henning, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.

Rörlighet, val och flexibilitet: uppkomst och förebyggande av ekonomiska, institutionella och geografiska förändringar och ökade ojämlikheter på svensk arbetsmarknad

Under de senaste två decennierna har den svenska arbetsmarknaden uppvisat tendenser till starka ekonomiska, institutionella och geografiska förändringar och ökad ojämlikhet. Detta projekt bygger på tidigare forskning finansierad av Länsförsäkringars Forskningsfond, och syftar till att ytterligare vidga kunskaperna om de ökande ojämlikheterna på den svenska arbetsmarknaden.

Detta görs genom att analysera de individuella rörlighetsmönster mellan inkomstgrupper, yrken och regioner som bygger upp ojämlikheter på den svenska arbetsmarknaden över tid, och undersöka under vilka individuella och regionala förutsättningar som individer rör sig mot bättre eller sämre jobb respektive mer eller mindre flexibla arbetsformer. Vidare utforskas individers val av flexibla arbetsformer och strategier för att skapa arbetsmarknadsmässig trygghet. Slutligen dras slutsatser om de institutionella arbetstrygghets- och försäkringsmässiga konsekvenser som en mer ojämlik arbetsmarknad får, och de åtgärder som behövs för att förbättra situationen.

Film - En förändrad arbetsmarknad

Projektledare: Karin Jensen, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Psykisk ohälsa och långvarig smärta är några av våra största hälsoutmaningar och orsakar stort lidande. De kostar samhället uppskattningsvis 250 miljarder kronor per år i form av bland annat sjukvårdskostnader, sjukskrivningar, minskad produktivitet och försäkringskostnader.

Forskningsprojektet kopplar samman hälsodata i Värnpliktsregistret med information i flera patient- och befolkningsregister för att utveckla AI-modeller som kan hitta nätverk av symtom som kan förutspå uppkomsten av långvarig smärta, psykisk ohälsa och risk för självmord. Metoden gör det också möjligt att ge vägledning om vilka riskfaktorer som är viktigast att göra något åt.

Projektledare: Måns Magnusson, docent vid institutionen för statistik, Uppsala universitet

För att förhindra och ingripa mot brott finns i dag en stor efterfrågan på alltmer detaljerad kriminalstatistik, exempelvis andelen anmälda brott med hatbrottsmotiv. I dag saknas möjligheter att ta fram detaljerad kriminalstatistik då traditionella metoder är mycket kostsamma.

Forskningsprojektet använder så kallade storskaliga språkmodeller i kombination med maskininlärning för att ta fram en modell som kan granska stora mängder text på ett säkert sätt. På så sätt kan detaljerad statistik tas fram mer effektivt. Projektet är det första i sitt slag att använda förtränade språkmodeller för officiell statistikproduktion.

Forskningen sker i samarbete med Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Projektledare: Affärs-och innovationsområdeschef Kristina Mjörnell, på forskningsinstitutet RISE och adjungerad professor vid Lunds tekniska högskola.

Fuktskador i byggnader är skadliga för hälsan och kostar årligen mer än 80 miljarder kronor att sanera. Ungefär tre av tio hem och fyra av tio skolor och förskolor i Sverige har fuktskador.

Forskningsprojektet samlar information från över tusen fuktskaderapporter för att träna AI i form av maskininlärningsmodeller att förutse var och hur fuktskador uppstår. Målet är att modellerna i framtiden ska kunna förutse risker med olika konstruktioner och byggnadstyper och se var i byggprocessen skador kan uppstå. Resultaten kan vägleda allt från bostadsrättsföreningar till kommunala förvaltare av skolor i deras planering av underhåll och åtgärdande av fuktskador.

Projektledare: Forskare Kaisa Svennberg på forskningsinstitutet RISE.

En majoritet av svenskarna, 52 procent, bor i småhus. Det finns knappt två miljoner småhus i landet. För de flesta är husköpet den största investeringen i livet och med det kommer ansvaret för att underhålla och renovera klokt, resurseffektivt och klimatsmart.

Forskningsprojektet ska utveckla AI för att skapa individualiserade underhållsplaner för varje enskilt hus. Med hjälp av offentliga data från myndigheter och kommun om varje byggnad samt data från Länsförsäkringar ska AI tränas att förutse underhållsbehov baserat på bland annat hustyp, läge och byggnadens ålder. AI:n kombineras med kunskap från erfarna skade- och byggnadsexperter för att bilda en automatiserad modell för underhållsplaner.

Projektledare: Professor Josefina Syssner, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet

De generella målen för landets kommuner handlar oftast om att växa och utvecklas till en attraktiv plats för inflyttade och investerare. Projektet ska studera om det kan finnas andra mål för samhällsutveckling som är mer anpassade för områden som är perifera, glesbefolkade och har ett negativt flyttnetto.

I studien Målbilder för lokal utveckling i områden med geografiska lägesnackdelar undersöks vilka mål som formuleras för det lokala utvecklingsarbetet i områden som präglas av bland annat långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång till service eller vikande befolkningsunderlag. Projektet är pilotstudie där tre geografiska områden väljs ut och där forskarna genom textanalys och intervjuer undersöker hur mål för lokal utveckling uppkommer, formuleras, etableras och förstås.

Projektledare: Ylva Bäckström biträdande professor vid Handelshögskolan Göteborg

Finansiella kundrelationer har historiskt sett hanterats genom fysiska möten, telefonsamtal, brev eller e-post. Men på senare år har den digitala utvecklingen accelererat, något som fört med sig stora förändringar för kunderna med krav på bland annat tekniska kunskaper.

Övergången till det digitala har även inneburit stora förändringar för finansbranschens aktörer. I projektet Kundmötet: Skapandet av kundanknytning i det fysiska och digitala mötet mellan finansiell rådgivare och kund som leds av Ylva Bäckström, biträdande professor vid Handelshögskolan Göteborg. studeras mekanismerna bakom kunders emotionella anknytning till Länsförsäkringar.

Forskarna kommer att analysera sociala medier och andra kommunikationskanaler samt adressera de olika aktörerna som omfattar både rådgivare och kunder.