Så kan du tänka kring uppskovet

Den som har en uppskjuten skatt på en vinst i samband med en bostadsaffär kan glädja sig åt att det från årsskiftet numera kommer att bli kostnadsfritt att ha en sådan. Tidigare har en så kallad uppskovsränta tagits ut, vilket har handlat om 500 kronor per uppskjuten 100 000 kr i vinst och år. Det som nu i praktiken händer är att det går att få en skattefri kredit av staten.

Den som gjort en bostadsaffär de senaste åren, betalat in skatten och nu ångrar sig, behöver inte hänga läpp. Det går nämligen alldeles utmärkt att ångra sin deklaration, förutsatt att bostadsaffären gjordes 2015 eller senare. Gjorde du din bostadsaffär år 2014 så måste du göra din begäran om ändring innan 31/12 2020.

Från den 16 december 2020 finns en e-tjänst på de inloggade sidorna hos Skatteverket för ändamålet, vilket gör det enkelt och smidigt att plocka fram en gammal icke uppskjuten vinst. Men innan man gör detta, finns det några saker att tänka igenom.

  1. Att få tillbaka inbetald skatt är inte gratis eftersom du kommer att få betala den uppskovsränta du skulle ha betalat om du inte tidigare hade skattat av din vinst. Om vi leker med tanken att du gjorde 100 000 kronor i vinst på en bostad 2018 och betalade in skatten på 22 000 kr och nu vill ångra dig, får du betala 500 (uppskovsränta 2019) + 500 kr (uppskovsränta 2020), d vs 1 000 kr. 22 000–1 000 = 21 000 är vad du får av Skatteverket. De 1 000 kronorna blir därmed en engångskostnad för lånet.

  2. Om du tar tillbaka en skatteinbetalning kan det påverka andra saker. Rot- och rutavdrag, exempelvis. För att får göra dessa avdrag måste du ha betalat in tillräckligt med skatt för att dra av dem mot. Använd Skatteverkets snurra för att ta reda på om detta påverkar dig.

  3. Om du gör ett uppskov retroaktivt har du en innestående skatteskuld. Det innebär att om det blir några ändringar av vinstskatten i framtiden påverkas ditt uppskov av detta. Skulle den sänkas eller höjas kan du alltså få betala lägre eller högre skatt än nuvarande 22 procent. Det går dock att ändra sin deklaration igen om förutsättningarna ändras. Då måste du förstås ha pengarna tillgängliga för att kunna betala in skatten.

  4. En skatteskuld ska någon gång i framtiden betalas. Sådana händelser är t ex dödsfall där bostaden säljs eller om du flyttar till hyresrätt. Om en av makarna i ett äktenskap eller samboförhållande dör, behöver den kvarvarande i normalfallet dock inte återföra uppskovet till beskattning.

  5. Är du en av dem som inte gillar att ha skulder? Amorterar du redan hårt på ditt bolån av den anledningen? Tänk då på att detta trots allt inte är ”gratispengar” utan ett lån från staten som någon gång ska betalas. Av dig eller dina arvtagare.

Ska du då göra det? Jag ser några anledningar:

  1. Du har för avsikt att bo kvar i din nuvarande bostad, behöver pengarna till en renovering och skulle annars behöva låna pengarna för detta.


    Exempel
    :
    Du gjorde en bostadsaffär med 500 000 kr i vinst år 2017 och betalade vinstskatten på 110 000 kr. Du vill nu ompröva din deklaration och begära tillbaka skatten. Kostnad: 2 500 kr i uppskovsränta för år 2018, 2019 och 2020 = 7 500 kr. Du får tillbaka 110 000 kr-7 500 = 102 500 kr.

    Du höjer ditt bolån med 102 500 till en ränta om 1,5 %. Det kostar dig årligen 1 076 kr i ränta. 1 076 kr + 1 076 kr + 1 076 kr + 1 076 kr + 1 076 kr + 1 076 kr = 1 076 kr = 7 534 kr. Det tar alltså 7 år innan du har tjänat på att använda uppskovet istället.

  2. Du lånade pengar för att betala vinstskatten för några år sedan och tänker använda pengarna till att extraamortera på ditt bolån. Här kan du också göra en beräkning för att jämföra vad uppskovet ”kostar” att få tillbaka nu i förhållande till den lägre ränta som du kommer att betala. Det kan ta några år innan det lönar sig.

  3. Du har dyra skulder som du vill amortera av. Ett gratis lån är billigare än ett lån med hög ränta.

  4. Du vill flytta och uppskovet kan användas som kontantinsats till ditt nya boende (som då behöver vara dyrare än din nuvarande bostad för att kunna göra fullt uppskov).

  5. Du kan amortera ner ditt bolån så att du hamnar under gränsen för en av amorteringsnivåerna, 50 eller 70 procent. Det kan frigöra pengar i det månatliga kassaflödet för andra sparbehov som du har. Allt sparande bör inte läggas på amortering, utan det bör också finnas mer ”tillgängliga” pengar på sparkonto och i fonder.

För att summera; använd pengarna till något vettigt och som är privatekonomiskt mer fördelaktigt för dig. Prova snurran på Skatteverkets hemsida och tänk nog igenom hur din situation ser ut.

Emma Persson

Se alla nyheter