Medicin och rehabilitering

Här ser du vilka forskningsprojekt som Länsförsäkringar varit med och finansierat inom medicin och rehabilitering. Just nu pågår inga projekt inom detta område.

2012

Effekten av nackkoordinationsträning på sensomotorisk funktion, symptom och självskattad hälsa och funktion vid långvariga nack- skulderbesvär

Martin Björklund, Högskolan i Gävle
Sammanfattning: Det är ont om effektiva behandlingsmetoder mot långvariga nackbesvär. Vi har utärderat en ny metod för sensomotorisk träning för kvinnor med nackbesvär och jämfört den med styrketräning respektive massage. Vi fann inget stöd för vår hypotes att den nya metoden har bättre effekt på sensomotorisk funktion. Däremot gav studiens jämförelse med frisk kontrollgrupp ny kunskap om funktionsstörningar vid långvariga nackbesvär.
Läs en sammanfattning här
Läs mer om projektet här

2011

Prognosiskt värde av PET-CT för utvecklandet av kronisk smärta efter whiplashsolycka.

Mats Fredriksson m fl. Uppsala Universitet.
Sammanfattning: Whiplashassocierade smärtor (WAD) har inte entydigt kunnat knytas till objektivt mätbara förändringar perifert eller centralt. Vi har i en serie studier använt positron emissions tomografi för att studera centrala och perifera processer hos WAD patienter. Aktiviteten i hjärnans vilonätverk liksom neurokemiska signalprocesser är förändrade hos patienter med WAD. Samtidigt är upptaget av ett ämne som indikerar smärtrelaterade inflammatoriska processer kraftigt förhöjt i nackrosetten. Metodstudier på patienter med fotledsdistorsion bekräftar att detta spårämne avbildar perifer smärtretning och detta relaterar till upplevd smärta.
Läs en sammanfattning här
Läs hela rapporten här

2008

Evaluering av hypofysfunktionen hos patienter på NIVA Sahlgrenska

Thord Rosén, Sahlgrenska universitetssjukhus, Göteborg.
Sammanfattning: Sammantaget har våra studier på cirka 115 patienter med skallskador påvisat en hypofyssviktfrekvens på 25-30%, där tillväxthormonbristen är den vanligaste sviktformen. Vi kommer nu att erbjuda dessa patienter sedvanlig hormonell terapi, och samtidigt erbjuda vissa patienter att deltaga i studier, där vi utröner tillväxthormonbristens specifika inverkan på den kognitiva funktionen hos skallskadade. Denna forskning som nu påbörjats kännes ytterst angelägen, och vi uppfattar det f.n. som sjukvårdens plikt att ombesörja fortsatt utredning av denna patientgrupp retro-och prospektivt, och att erforderliga forskningsmedel avsättes för detta.
Läs hela rapporten här

En kvantitativ och kvalitatativ utvärdering samt metodutveckling av multiprofessionella interdisciplinära arbetslivsinriktade rehabiliteringsprogram för personer med långvarig smärta

Marie-Louise Schult, vik. Lektor KI, Rehab.med, Universitetskliniken, DS AB.
Abstract:  Tidigare studier poängterar vikten av samverkan mellan olika organisationer/myndigheter under rehabiliteringsprocessen. Den aktuella studien har visat att genom en förlängning av den medicinska rehabiliteringen för arbetslösa med långvarig smärta, hjärnskada och stresssrelaterad sjukdom, så lyckades majoriteten av deltagarna i den arbetslösa gruppen, oavsett diagnosgrupp, återgå i arbete. Förlängningen av den medicinska rehabiliteringen innebar att medicinsk personal förberedde och coachade patienterna under arbetsträning på reella arbetsplatser. Ett stort kontaktnät med arbetsgivare upparbetades. Deltagarnas arbetsförmåga, intressen och önskemål var vägledande i valet av plats för arbetsträning.
Läs hela rapporten här

Hästen och hundens betydelse för rehabilitering och prevention

Gunilla Silfverberg, Ersta Sköndal Högskola, Stockholm.
Sammanfattning: Sällskapsdjur har i allt större utsträckning kommit att användas inom vård, socialt behandlingsarbete och rehabilitering. Syftet med denna rapport är att ge en översikt av det forskningsbaserade kunskapsläget – nationellt och internationellt – vad gäller hästens och hundens betydelse och funktion för människors hälsa och välbefinnande. Redovisningen bygger på slutsatser från olika forskningstraditioner, naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga. Rapoorten syftar också till att indikera viktiga frågeställningar och problem för framtida forskning och till att klargöra vilken relevans utvidgade kunskaper kan ha för olika aktörer på rehabiliteringsområdet och i förebyggande hälsoarbete.
Läs hela rapporten här